Det går bra nu för Vänsterpartiet. Och eftersom jag har opinionsmätningar som en liten hobby är det roligare att läsa och försöka förstå förändringarna nu. Det är trevlig läsning när det som i senaste SIFO ger Vänsterpartiet 8,3% (med en felmarginal på 1,2%). Trenden är ökande, ökande, ökande.
En opinionsmätning är för mig intressantast som en riktning, en rörelse. I alla fall fram till sista veckorna innan valet. Jag läser och ställer rörelsemönster i flera mätningar mot de senaste månadernas politiska nyhetsflöde. Vilka berättelser är det som driver i den politiska debatten? Vilka villkor gäller för vad som får sägas och inte? I huvudet snurrar jag trender och andras tolkningar mot mina egna. Som sagt. Det går bra nu för Vänsterpartiet. Vänsterpartiets ökning, ökning, ökning är begriplig för mig. Det har varit ett långsiktigt arbete där Vänsterpartiet lett den politiska debatten som det enda parti som vill som svenska folket - förbjuda vinstintressen i välfärden. De andra partierna försöker både ignorera, kopiera, och misskreditera oss, men uppenbarligen fungerar frågan bra. Det förtroendet bekräftas av en mätning från NOVUS av vilket parti som har bäst politik i olika frågor. Vänsterpartiet är trea på nästan alla frågor efter de två stora M och S. I förhållande till opinionssiffror är siffrorna väldigt höga.
MäMä och PoPoNär det gäller opinionsmätningar är det förstås bäst att titta på en poll of polls eller Mätningarnas Mätning (sammanvägning av flera stora undersökningar). Då neutraliseras enskilda felmätningar och övertolkningar, och huvudfokus hamnar på den långsiktiga trenden. Hos professorn i statsvetenskap Henrik Ekengren-Oscarsson kommer det en gång i månaden en uppdaterad MäMä (som väger in antal svarande och väger de mest aktuella mätningarna tyngre än äldre mätningar), och ibland med fördjupningar och utvikningar.
"Mätningarnas mätning (MäMä) är en viktad sammanvägning (poll of polls) av de månatligen publicerade opinionsmätningar från Sifo, Demoskop, Novus och Ipsos. Även Statistiska centralbyråns stora partisympatiundersökning i maj och november (SCB/PSU) ingår i Mätningarnas Mätning. Dessa mätningar liknar varandra eftersom de ställer en likartad fråga om röstningsintention (om det vore riksdagsval idag). Och de bygger på slumpmässiga urval. Mätningar som bygger på icke sannolikhetsurval -- exempelvis självrekryterade internetpaneler -- ingår inte i MäMä."
Novus gör en Poll of polls åt Ekot en gång i månaden. Här tillkommer även de av Oscarsson ratade Skop (som frågar efter bästa parti, inte efter hur man skulle rösta idag).
Även Svensk opinion gör en sammanvägning åt SVT, som innehåller även nätrekryterade paneler. Här ingår (Demoskop, Ipsos, Novus Opinion, Sentio research, SIFO och United minds).
Sentio, United minds och Yougov är inte med i någon av sammanvägningarna. Henric Oscarssons huvudargument för att rata dem är att de inte jobbar med slumpmässigt urval. För den verkligt tabellnördiga finns faktiskt en Wikipedia-sida där de flesta mätningar är med.
Då är frågan. Vad betyder 8,3% hos SIFO?
Sifo är ju professorsgodkänd. Demoskop i januari hade bara 6,5% för V, och den senaste MäMä landade på 6,8%, SCB 6,7. Fast, och det är ett tydligt fast. 8,3% hos SIFO ska vare sig övertolkas (eller undertolkas, det är ju ändå minst 7,1%...). Men varje Facebookdelning och varje samtal om nyheten att Det går bra för Vänsterpartiet, en del av rörelsen att Det går bra för Vänsterpartiet. För det är definitivt inte säkert att medierna kommer att framhäva Vänsterpartiets framgångar i sina artiklar. Ett exempel är artikeln i SvD om SIFO:s mätning. Med den största ledningen någonsin för rödgröna partierna och en väldigt hög siffra för V, var deras rubrik "Historiska siffror talar för Alliansen - och S". Deras logik om att bottensiffror talar för alliansen var att gapet var ungefär lika stort för fyra år sedan (då när sjukförsäkringsskandalerna rullade genom medierna och alliansen gömde sig). Skillnaden är förstås att nu ligger även alliansens förtroendesiffror lågt, medan de då låg betydligt högre än för S.
Luften i den ballong som är Vänstepartiets höga siffror och de rödgröna partiernas majoritet känns mindre lättflyktig nu än för fyra år sen. Och det beror på att det finns en trovärdig och bekräftad bärande berättelse bakom uppgången. Den beror på V och på det V gjort, inte på att till exempel S kapsejshavererar i partiledarstrider.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar