Jag sitter här kvällen efteråt och försöker förstå vad som hände. Ett grattis till Mp och FI. Renodling och fokus på enskilda frågor och optimism fungerar. Och obehaget. Mer om det sen.
Men jag börjar med Vänsterpartiet. Det är klart att det känns som en besvikelse med 6,3%. Men vad består besvikelsen i egentligen?
Är det en besvikelse för att VALU gav oss 8,1% tidigt på kvällen och vi cashade in två mandat?
Eller är det en besvikelse för att de sammanvägda mätningarna nu på slutet haft Vänsterpartiet på ungefär 8,5%?
Och. Hur är det egentligen? Jag menar, tidigare har människor jag pratat med tagit för givet att FI:s röster nästan rakt av tagits från Vänsterpartiet. Det var en vanlig tolkning efter förra EU-valet när FI fick 2,2% medan Vänsterpartiet backade. Med tanke på att V + FI nu fick 11,6%, har det uppenbarligen hänt något annat. Inte minst eftersom 85% av FI:s väljare enligt VALU definierar sig som vänster. Det är inte direkt besvikna folkpartister. Det är en vänsterfeministisk våg som är så tydlig.
Dessutom går det att läsa sig till att Vänsterpartiet i själva verket fick sina nästan 9% bekräftade igår. VALU frågade vilket parti folk skulle röstat på om det hade varit riksdagsval. Vänsterpartiet fick 8,1% i VALU, vilket är en överskattning av det faktiska valresultatet. Samtidigt svarade 11,6% av de tillfrågade att de skulle rösta på Vänsterpartiet om det var riksdagsval. Med lite matematiska omräkningar byggt på felskattningen ger det 8,55%.
Här till vänster ses det senaste årets sammanvägda data från samtliga opinionsundersökningar. Som synes var det ett minitapp i april, men annars är det lika stabilt som nivån på girigheten i ett välfärdsbolag.
Min gissning är att SCB imorgon bekräftar uppgången och ger Vänsterpartiet minst 8,2%, och SCB brukar förutspå valresultat bra. Jag tror FI får 2,8% i SCB:s mätning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar