Förra veckan hamnade jag mitt i en novell, ett intensivt händelseförlopp på tio sekunder men med många tankar efteråt om vad som egentligen hände.
Tisdag en sen eftermiddag. Jag satt i en överfull spårvagn på väg hem. Inte en ledig plats och säkert femton personer som saknade sittplats. Vi stod fortfarande still vid Brunnsparken med öppna dörrar. Plötsligt ropade en man.
- Biljettkontrollanter!
Jag tänkte direkt på planka punkt nu-solidaritet, att han varnade andra friåkare. Utropet fick effekt bland några som satt i närheten av mig. Två medelålders män med ruggad look reste sig hastigt från sätet och trängde sig ut innan dörrarna stängdes. Ytterligare tre killar i yngre vuxenåldern hade redan hunnit före.
En man i 25-årsåldern med blå mössa kom omedelbart och satte sig på det nu lediga sätet framför mig. Spårvagnen körde iväg. Det syntes inga spår av några biljettkontrollanter. En liten stund senare tänkte jag: Var det mannen i den blå mössan som ropade? Och varför.
Sverige, Göteborg, 2014.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar