Deras arbetsmetod är att välja ut olika diagnosgrupper och att sedan i samarbete med vårdpersonal från olika delar av världen välja ut mått på vårdkvalitet och patientrelaterade utfallsmått och skapa en helhetsbild på 8-10 mått för att på ett bra sätt fånga hur bra vården är. I praktiken vill de som konsultfirma bidra till en standardisering av hälso- och sjukvården över världen. Måtten ska användas för att hjälpa vården att utvecklas mot bättre vårdkvalitet.
ICHOM:s inhopp i den svenska debatten 2012
ICHOM lyckades skapa en debatt i Sverige för fyra år sedan. Tre företrädare för det då nystartade ICHOM (Bland annat den välkände professorn Martin Ingvar) skrev en debattartikel där de kritiserade utvecklingen av den svenska vården och påpekade att (Här ska det sägas att ICHOM:s nära koppling till megakonsultfirman Boston Consulting group som i praktiken skapat Karolinska sjukhuset är tydlig eftersom Stefan Larsson är partner i Boston Consulting group.) :
"Svensk sjukvård genomgår en snabb strukturomvandling. Den går mot en marknadsorientering med den politiska förhoppningen att sjukvården på det sättet ska kunna erbjuda ökad tillgänglighet för patienter. Teorin säger att konkurrens ökar innovation och en perfekt marknad levererar rätt kvalitet, rätt mängd sjukvård och rimliga vinster – alltså bättre hälsa till lägre kostnad. Men i praktiken haltar sjukvårdsmarknaden och vi riskerar i stället låg kvalitet, felaktigt utbud och skev vinstfördelning."De gav sig alltså rakt in i den ideologiska debatten kopplad till Stockholms övertro på prestationsersättning och vårdval som USA har så många exempel på bara har lett till ojämlik vård och skenande kostnader. De fick svar på tal från Socialstyrelsen som inte kommenterade deras ideologiska invändning men tyckte att slå in öppna dörrar med tanke på Sveriges långa arbete med Öppna jämförelser.
"Resultaten har genom åren förbättrats för merparten av de indikatorer som har jämförts över tid. Det finns dock fortfarande en betydande ojämlikhet i form av skillnader både geografiskt och mellan könen och olika samhällsgrupper. Det är därför av vikt att de öppna jämförelserna även fortsatt publiceras som en del i det nationella arbetet med att förbättra sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Vi välkomnar också ett ökat engagemang från akademin – arbetet ska vila på evidens och beprövad erfarenhet och här har forskningen en viktig roll."
Själv skulle jag hålla med om ICHOM:s ideologiska invändning mot den svenska vårdens utveckling.
Marknadsstyrning och prestationsersättning leder inte till vårdkvalitet, det leder till vårdproduktion som inte gynnar vare sig effektiv eller jämlik vård. Det har alltid funnits en övertro på prestationsersättning och ett fokus på vårdproduktion snarare än vårdkvalitet och ett bra patientmöte. USA är ett tydligt varnande exempel.
Kvalitet i förlossningsvård enligt ICHOM. |
Värdebaserat + personcentrerat FTW
Däremot tror jag på ICHOM:s koncept, och hoppas verkligen att de här tankegångarna sprider sig till fler delar av världen. Det är onödigt att uppfinna hjul helt från början när det går att använda de Om jag har en invändning är det att den värdebaserade vården ofta fångar läkarnas perspektiv. Omvårdnaden och den personcentrerade vårdens fokus på patientmötet och att verkligen förstå patienten på djupet tappas ofta bort. Det är ingen tillfällighet att Läkarförbundet och läkarna i Sverige gillar värdebaserad vård medan Vårdförbundet och sjuksköterskorna vill peka på personcentrerad vård. Väl genomfört tror jag att de går att genomföra samtidigt, men helt lätt är det inte. Det kräver det som Marc Pierson talade om - en bred inklusion i förändringsarbetet som inte bara får drivas av läkare, forskare, ekonomer och administratörer. Där är jag osäker på om ICHOM är helt med på min del av banan.
Men jämlik vård över världen då?
Oavsett. De 20-tal delar av vården de tagit fram program för ser väldigt rimliga och genomtänkta ut. En kritik kom delvis från en svensk kirurg som pratade för oss på Boston children's hospital. Han arbetade med ett forskningsprojekt om global kirurgi, och befann sig just nu i Nepal. Där handlar det om helt andra prioriteringar än den värdebaserade vårdens höga krav på kvalitet och utveckling. Där handlar det mer om att standardisera vissa grundläggande krav på operationer som kan lösa hälsoproblem i fattiga länder och sedan hjälpa dessa länder att säkra tillgången på denna kirurgi. Det kan rädda många liv. Ojämlik vård är en global fråga. Det var en tankeställare för många av oss, inte minst med vetskapen om att vi i västvärlden löser delar av vår egen läkarbrist genom att importera läkare från fattigare länder. Vi rekryterar polska läkare och Polen rekryterar rumänska och rumänska rekryterar moldaviska som rekryterar från något ännu fattigare land. I slutändan är det Mali och andra riktigt fattiga länder som blir utan läkare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar