måndag 7 november 2016

Kapitel sju. Tre amerikanska stadshus

Det finns något särskilt i den amerikanska arkitekturen och inredningsstilen. En nation som grundades på 1770-talet och som hade inbördeskrig på 1860-talet, lyckades till slut bli det land i världen som byggde världens första skyskrapa på 1880-talet. Det ligger något grandiost i detta faktum. Lite promenader och bussresor runt i fyra städer visar att det verkligen finns något stöddigt som inte bara ville efterapa världens då mäktigaste land England, utan också överglänsa dem byggt i en grandios självbild. Bygger de förenta amerikanerna som de är? 

Jag tänkte på detta när jag promenerade runt lite i Salt Lake City, Seattle och Boston. I Boston, grundad redan 1630, är det tydligast att det finns ett brittiskt arv i arkitekturen. Det är såklart begripligt att det finns hus byggda medan Amerika var en koloni, men det är lite mer udda att detta går att hitta även i senare hus. De andra städerna byggdes mycket senare på 1800-talet, och är därför annorlunda. Det USA bidragit med själva är det tydligt romerska i arkitekturen. Alla som sett huset Vita Huset vet att just vitt, pelare och kupol har huvudrollerna i det huset. Eventuella samband mellan pelare, kupoler och att den amerikanska senaten delvis skapades för att vara en demokratisk-elitistisk avbild av den romerska senaten är garanterat ingen tillfällighet. The founding fathers pratade betydligt mer om en romersk lagom dos av elitism än om grekisk basdemokrati. Delstatsbyggnaden i Salt Lake City såg för övrigt ut som ett Vita huset i miniatyr.

De tre kommunhusen jag såg var intressanta genom sin spretighet. Stadshuset i Portland, Oregon är intressant (som ett Residenset i Vänersborg dopat med Vita huset och med en Posthotelletlösning med kontorshus i mitten) men jag såg det inte alls med egna ögon och avhåller mig därför från betygsättning. Men jag har prövat att betygsätta te tre andra enligt tre viktiga kriterier för ett kommunhus.

Estetik. En bedömning av husets arkitektur. Helt enkelt: Är huset snyggt, coolt, fyllt av genialitet, funktionalitet eller andra goda idéer?
Maffighet. Ett kommunhus får gärna signalera Monumental Viktighet. Det är ändå ett hus för den verkställande makten, och den är Viktig.
Öppenhet, inbjudande känsla. Det är inte bara en maktbyggnad, utan också en byggnad för att vara demokratiskt öppen och inbjudande. Det är ändå en byggnad för stadens parlament som ska vara öppet. Och det är en fördel om ett stadshus är en turistattraktion. 

Betygen räknas i LGR 80-skalan 1-5 och sätts i Stadshus. Som i Stockholms Stadshus. Det enda kommunhus som kommit med i en film av Miyasaki och ett av troligtvis få kommunhus som får 15 poäng totalt. Därför en bra norm att utgå från. 

City Hall i Salt Lake City
City hall i Salt Lake City såg jag bara på avstånd. Jag tänkte inte på kommunhus just då när jag såg det på två kvarters avstånd. Jag tänkte på det som en internatskola eller en katedral. När jag i efterhand ser husets blandning av brittiskt slott och kyrka inser jag att katedral var fel tänkt eftersom tornet är i mitten. Som om någon stuckit Big Bens klocktorn mitt i ett Downtown Abbey-slott. Det verkar vara så att huset som byggdes på 1890-talet, byggdes som en maktdemonstration mot mormonernas huvudkyrka i staden. Om detta skriver Wikipedia. Det är också väldigt intressant att ett stort hus mitt i mormonernas huvudstad byggdes av frimurare. Huset är, erkänner jag, maffigt, och jag ångrar rejält att jag inte promenerade två kvarter för att titta på det vid något tillfälle. Jag såg däremot det gamla kommunhuset som låg mitt emot delstatsbyggnaden. Ett litet gulligt hus med utsikt över hela staden. Idag var det turistbyrå och museum.

Estetik: 3. Det är inte riktigt min stil. Ett City hall som väcker tankar om internatskola, katedral och engelskt slott leder tankarna i fel riktning.
Maffighet: 4 stadshus. Det är pampigt, det medger jag. Men något fattas. 
Öppenhet: 4. Pluspoäng för att det ligger mitt i en park som används för festivaler och annat. (Bland annat har Salt Lake City haft en pridefestival sedan 1974.)

City Hall i Seattle
City hall i Seattle såg jag från andra sidan gatan och reagerade inte som att det var mycket annat än ett generiskt kontorshus från 90-talet eller senare. Men när jag såg flygbilder och interiörbilder såg jag annat. De verkar ha fått till en vattenspegel som överträffar Göteborgs avenyfiasko med hästlängder. Och interiören verkar riktigt genomtänkt och klok. Huset är byggt för att inifrån titta ut mot staden. Vilket krockar med en ganska sluten utsida med mycket solskydd.

Estetik. 3 stadshus. Den stora kontorsbyggnaden får lågt betyg, men linjerna över trappan, vattenspegeln och utseendet från luften höjer betyget.
Maffighet: 3 stadshus. Vad är betygskriterierna? Om Seattles city hall får 2 i betyg, hur ska en då kunna ge lägre än 1 till varenda svensk kommun. Trots att huset krymper mellan de omringande skyskraporna. Ta därför betyget med en viss nypa salt. Det här är amerikanska stadshus som betygsätts.
Öppenhet: 4 stadshus. Det här betyget kommer helt från de bilder jag sett av insidan. Det verkar vara väldigt genomtänkt inuti.

City Hall i Boston
Vad ska jag säga? Jag kom in mot huset från sidan och såg bara de stora, odekorerade betongpelarna. Jag gillar arkitekturstilen brutalism så jag blev självklart fascinerad när jag vandrade in mot huset på kvällen. Efter ett tag insåg jag att det var City Hall och blev än mer exalterad. Ju mer jag tittade på huset, desto mer såg jag hur välgjort det var. Framsidan är lite mer dekorerad och använder överhänget för att skugga solen. Det är så många räta vinklar att det nästan framkallar yrsel att försöka förstå hur skuggorna faller. Lite googlande visar att huset blivit framröstat som en av de största arkitektoniska prestationerna i USA de senaste 200 åren. Av arkitekter och historiker. Jag tar för givet att många av så kallat vanligt folk tycker huset är skitfult. Vilket det någonstans är. Och det är helt okej. Jag gillar det ändå! Lite googlande visade att huset inspirerats av ett betongkloster ritat av Le Corbusier. Ständigt denne man bakom miljonprogram och betong. 

Estetik: 5 stadshus. Det här är brutalism som är genomförd med både kraft och geometrisk elegans. Det är mästerligt, sett till arkitekturen. Jag tänker på hur skuggorna skulle kunna falla en solig dag och skapa ständigt nya mönster. 
Maffighet: 5 stadshus. Muskelarkitektur av yppersta slag. Tankarna går snarare till en idéskiss för ett Högsta Sovjet i någon sovjetisk stad. Notera också att torgets beläggning är röd. Extremt fascinerande att huset faktiskt byggts. I en amerikansk stor stad!
Öppenhet. 4 stadshus. Framsidan får bra betyg med sin breda, ganska inbjudande dörr. När jag gick förbi pågick dessutom förtidsröstning, vilket ger pluspoäng. Men gavlarnas brutala och odekorerade pelare skapar en litenhet inför kraften i huset och signalerar elitism.

Som helhet tre väldigt olika stadshus i tre väldigt olika städer. Det som stack ut mest var såklart Boston, jag hade snarare trott att de skulle ha en sen 1800-talsbyggnad som stack ut på något helt annat sätt. Inte minst med tanke på deras bibliotek

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar