Igår VALU - imorgon SCB - jag tror faktiskt att Vänsterpartiet ligger på över 8% just nu

Jag sitter här kvällen efteråt och försöker förstå vad som hände. Ett grattis till Mp och FI. Renodling och fokus på enskilda frågor och optimism fungerar. Och obehaget. Mer om det sen.

Men jag börjar med Vänsterpartiet. Det är klart att det känns som en besvikelse med 6,3%. Men vad består besvikelsen i egentligen?

Är det en besvikelse för att VALU gav oss 8,1% tidigt på kvällen och vi cashade in två mandat?

Eller är det en besvikelse för att de sammanvägda mätningarna nu på slutet haft Vänsterpartiet på ungefär 8,5%?

Och. Hur är det egentligen? Jag menar, tidigare har människor jag pratat med tagit för givet att FI:s röster nästan rakt av tagits från Vänsterpartiet. Det var en vanlig tolkning efter förra EU-valet när FI fick 2,2% medan Vänsterpartiet backade. Med tanke på att V + FI nu fick 11,6%, har det uppenbarligen hänt något annat. Inte minst eftersom 85% av FI:s väljare enligt VALU definierar sig som vänster. Det är inte direkt besvikna folkpartister. Det är en vänsterfeministisk våg som är så tydlig.

Dessutom går det att läsa sig till att Vänsterpartiet i själva verket fick sina nästan 9% bekräftade igår. VALU frågade vilket parti folk skulle röstat på om det hade varit riksdagsval. Vänsterpartiet fick 8,1% i VALU, vilket är en överskattning av det faktiska valresultatet. Samtidigt svarade 11,6% av de tillfrågade att de skulle rösta på Vänsterpartiet om det var riksdagsval. Med lite matematiska omräkningar byggt på felskattningen ger det 8,55%.

Här till vänster ses det senaste årets sammanvägda data från samtliga opinionsundersökningar. Som synes var det ett minitapp i april, men annars är det lika stabilt som nivån på girigheten i ett välfärdsbolag.

Min gissning är att SCB imorgon bekräftar uppgången och ger Vänsterpartiet minst 8,2%, och SCB brukar förutspå valresultat bra. Jag tror FI får 2,8% i SCB:s mätning.

1 maj kan vara som en bal på slottet*

Vänsterpartiet Majorna har en bra slogan! 

1 maj var sådär ganska perfekt, för det som var 1 maj-relaterat. Vädret fint, opinionsmätningarna i medvind för V och min äldsta dotter demonstrerade för första gången bredvid mig.

Ja. Min äldsta dotter Tova gick för första gången i tåget utan att ligga i barnvagn. Hon brukar då och då fråga mig saker om politiska uttryck och testar och frågar mig "Pappa, vad betyder feminist?", "Pappa, är du feminist?" och jag svarar "Ja, självklart", varpå svaret kommer "Bra". Jag älskar hennes kommentarer om hur dålig Reinfeldt är, där hon applicerar sin enkla Robin Hood-matematik. Förra valet när hon var 10 år, frågade hon massor om det blåa och det rödgröna laget. Och nu gick hon där bredvid mig i demonstrationen, av fri vilja. Hon frågade mig vad vi skulle demonstrera för och emot, och mitt svar fick henne att svara "Ok, bra!" Nästa val får hon rösta. Det känns alldeles fantastiskt.

Vänsterpartiet ökar. Ulf Bjereld, som jag skämtsamt kallar rikslikare för demonstrationsdeltagande i Göteborg skattade att Vänsterpartiets tåg hade 4500 deltagare, en ökning från ca 4000 förra året (enligt Ulf). Partiet skattade högre, och jag såg tåget kan skulle också höja lite, men det är jämförelsen och ökningen som är viktigast. Vänsterpartiet ökar för tredje eller fjärde året i rad.

Och Feministiskt initiativ lockade 3500 i sin demonstration. Det är optimistiskt varje gång en hör FI och de har medvind i medierna just nu. Jag tror det kan räcka både till Bryssel och till riksdagen med den mediala medvinden. Tidningarna skriver bara positivt om dem just nu, och det brukar betala sig.

Bara en sak om Fi. Det är fruktansvärt ohederligt att hävda att alla andra partier är lite veka som antirasister. Gudrun Schyman vet bättre än så, hon vet att Vänsterpartiet inte har något att skämmas för där. Men osynliggörandet och ihopklumpandet av V med andra partier är en av FI:s centrala delar i strategin, som det ser ut. Trist.

Slutligen festen. Ett parti med självförtroende ordnar fester som den här på 1 maj. 900 socialister och feminister fyllde Pustervik till bredden med prat, musik under "Välfärden är inte till salu" och lite dans. José Gonzalez uppträdde med sitt lugna gitarrspel, Sator var charmiga och gav mig och Frida Hultsfred-92-feeling, Hunt stod för feministisk shoegazing och El Perro del mar gjorde sin grej med finbesök av Jens Lekman. En väldigt fin kväll, och en fantastisk marknadsföring av Vänsterpartiet Göteborg bland allmänna vänsterväljare som säkert kan välja Vänsterpartiet efter en sådan fin kväll.

* Alltså efter att vi avskaffat monarkin och har republikansk bal på slottet efter att vi avskaffat monarkin och typ byggt om huset till lägenheter.