Det är faktiskt vackert i sig själv att människor tänker klokare

Det här med samtiden och vart den är på väg alltså. Äntligen en känsla av ett framåt, ett bättre.

I synen på flyktingar och invandrare har det senaste halvåret varit en sorglig samtid i det offentliga samtalet. Reinfeldts öppna hjärta i all ära, det var tyvärr hans vinkling om arbetslösheten hos "etniska svenskar mitt i livet" som var samtidens signaturmelodi. Så sent som nu i veckan hade moderaterna tre interpellationer till Morgan Johansson om att riva flyktingläger och åldersbestämma flyktingbarn. Antirasism har definierats som extremism av betydligt fler än de rasister och sverigedemokrater som gör det med självklarhet.

Det har kort sagt varit rejäl motvind för en bred antirasism som kan förändra samhället. Det har varit mer av begreppsbråk och försöka distansera sig från en koppling till våld. Volymer, avvisningar och hårdare tag har styrt debatten.

Men nu. Nu. Händer något. Det rör sig en våg buren av humanism över Sverige. En våg av att bry sig om istället för att bli besvärad. Någon form av solidariskt uppvaknande har skett i breda kretsar. Möjligheten i en sådan våg är enorm.

Vi kan åter få en vardag, ett debattklimat, en tidsanda där antirasist är ett positivt ord, där kopplingen mellan antirasist och extremist tunnas ut och försvinner. Vi kan därmed få fler modiga människor som tycker att det räcker och säger ifrån även mot vardagsrasismens förtryckande språkbruk och fördomsfulla mentalitet. Vi ser idag hur fler människor ger, öppnar sina hem och skänker pengar. SD:s grogrund i det offentliga samtalet tunnas ut. Ivar Arpi är förvirrad om vad han ska skriva på Twitter. Jag är säker på att fler människor också säger ifrån om någon hotar en tiggare vid mataffären. Det känns bra att vara optimist i dessa frågor. Det är lättare att andas.

Det har hänt något även i partierna. Tänk så här. I förra veckan var allianspartierna griniga och hårdare tag-iga mot Morgan Johanssons inbjudan om att diskutera migrationspolitiken och integrationspolitiken. Det är svårt att tänka sig att något parti lika hårt kräver prat om "volymer" idag.

Just nu. Just nu rör det sig. Och det rör sig för första gången på länge i rätt riktning.

Nej, det rör sig inte exakt så som jag eller många antirasister till vänster skulle vilja. Men tamejfan, det rör sig, och det är det första glädjande på länge i den här frågan.

Vem vet vad som kan hända. I en rörelse buren av humanismen kan saker hända, kan volymer bli ett omöjligt ord att använda, kan bli så att syriska flyktingar får söka visum på svenska ambassader, kan bli så att flygbolag kringgår regelssystemet och tillåter flyktingar att flyga till Sverige, Norge eller andra länder, kan vi få fler människor som vågar säga ifrån mot vardagsrasism, kan Sverige få gehör i EU för ett kollektivt ansvarstagande, kan svenska kommuner ta ett gemensamt ansvar för att ta emot flyktingar.

Det finns många vackra saker som kan hända. Jag säger inte att alla kommer att hända. Jag kommer säkert att lämna min optimistiska humanistiska bubbla när verkligheten sätter in. Men tamejfan att något kommer att hända i praktiken.

Tills dess har i alla fall fler människor börjat tänka om en viktig fråga på ett klokare sätt. Och det är vackert i sig själv.

Fastna aldrig i din retorik

Jag läser bok om romarriket och påminns därför om historien om kejsarens slav vars uppgift sägs ha varit att viska "Memento mori" i kejsarens öra, för att påminna kejsaren om att han var dödlig.

Jag tänker mycket på den metaforen när jag tittar mig omkring i Västra Götalandsregionen. Den blågröna politiska ledningen gjorde en nästan odödlig satsning på hälso- och sjukvården. 750 miljoner, sjuhundrafemtio miljoner, pumpades ut i pressmeddelanden och sades flera gånger i talarstolen i regionfullmäktige nu i juni. Problemen med vårdköer, köer på akuten och överbeläggningar skulle försvinna nu när den stabila blågröna ledningen löste alla problem.

Wow, liksom!

Det var bara det att det hände inget. Eller lite. Sjukhusen har fortsatta ekonomiska problem, köerna inom vårdgaranti är lika långa eller längre, köerna på akuten samma sak och överbeläggningarna är lika många och illavarslande som förut.

Som om 750 miljoner försvann i ett svart hål.

Men sanningen, som någon slav borde viskat till någon kejsare, var att av alla dessa miljoner var 200 miljoner gamla miljoner som sjukhusen redan hade, och 300 miljoner drogs bort när effektiviseringskravet för hälso- och sjukvården återinfördes. Det var bara en tredjedel av satsningen kvar när verklighetsmatematiken satte in.

Nog fanns det en opposition som i december 2014 viskade om att dessa pressmeddelandepengar inte var riktiga pengar. Som sade att 750 miljoner inte var 750 miljoner utan 250. Men det fanns fortfarande kejsare som räknade i uppblåst valuta när budgetdebatten gick av stapeln förra veckan.

Det är ett problem med växelkursen mellan ett pressmeddelande och ett sjukhus. Nu har vi sjukhus som saknar verkliga pengar och en politisk ledning som pratar om uppblåsta pengar.

Det är farligt att fastna i sin egen retorik. Retoriken är vackra ord, men patienter vårdas inte av vackra ord, utan av verkliga människor. Som ska ha lön.

Någon borde påminna tydligare om kejsarens dödlighet.

Det faktum att de romerska kejsarna oftast var väldigt dödliga och mördades till höger och vänster kan säkert tjäna som någon varning. Men det får vi väl prata om på valdagen 2018.

Den blåa autopiloten kör på

Ett gammalt skämt om Fredrik Reinfeldt löd att om någon väckte honom på natten när han var rättspolitisk talesperson så satte han sig upp och ropade "Fler poliser". När han blev partiledare ersattes detta av "Sänkta skatter". Jag funderar lite på vad miljöpartister i den blågröna politiska ledningen för VGR säger om en väcker dem på natten.

På dagens möte med Regionstyrelsen behandlades ett ärende om närsjukvård i Göteborg. Bakgrunden är väldigt enkelt. Göteborgarna blir fler men det saknas kapacitet för att ge dem de läkarbesök och de operationer de behöver. Lokalerna både för Frölunda och Lundby sjukhus är gamla och snart uttjänta. Angereds närsjukhus står färdigt i höst, men det behövs ytterligare kapacitet. Tjänstemännen föreslår därför ett nytt närsjukhus med dagkirurgi i Frihamnen och ett nytt närsjukhus (utan kirurgi) i Frölunda.

Vänsterpartiet landade efter att ha funderat länge, i förslaget att föreslå att Angereds närsjukhus snabbt byggs till med ytterligare operationssalar för att få en snabbt ökad kapacitet. Närsjukhusen i Frihamnen och Frölunda är många år bort innan de ens kan börja byggas. Vi vill också utreda om Frölunda eller Högsbo är den bästa tomten. 

I princip var Socialdemokraterna och vi överens.* Vänsterpartiet tog också klart ställning mot upphandling av något av sjukhusen, inklusive Angered. Detta var helt i enlighet med tjänstemännens förslag, som för dagkirurgiska centrum föreslog att de ska vara i egen regi för att kunna samarbeta bäst med våra egna större sjukhus.

Men den blågröna politiska ledningen visade färg, och tyvärr visades färgen blå. Mot tjänstemännens förslag slängde de in att ett sjukhus som ska byggas om kanske fem år ska drivas privat. Fem år i förväg! De gjorde exakt samma sak när ett beslut om starroperationer fattades för två veckor sedan. Det fanns ett val att satsa på att driva det i egen regi, men de valde upphandling.

Jag oroas över den rabiata privatiseringsiver som den blågröna politiska ledningen kör på med. Och jag förvånas över att Miljöpartiet som var ett klokt parti i den tidigare politiska ledningen, så lätt och enkelt går med på att ständigt landa i privatisering som lösningen. Jag är inte den som väcker miljöpartister på nätterna, men jag vet inte om jag skulle våga. Då kanske ännu ett sjukhus skulle ryka till någon vårdkapitalist. Eller så skulle de nostalgiskt längta tillbaka till den tid då förslagen till upphandling kom från socialdemokraterna.*

* Fotnot. Socialdemokraterna föreslog i den förra politiska ledningen en upphandling av tre småsjukhus i Fyrbodalsområdet. Tjänstemännen kom med förslaget, men det var avstämt med ledande politiker.